Snart tre månader har passerat sedan elitseriesäsongen 2016/17 dundrade igång. Halva grundserien är avverkad och i horisonten kan vi skönja striden om slutspelsplatserna.

Lite mer än halvvägs igenom elitseriesäsongen så har nu 119 matcher spelats, 49 på damsidan och 70 för herrarna. Även om det är en hel del volleyboll kvar att se fram emot innan Elitserien 2016/17 är över så kan man redan nu göra ett antal iakttagelser som vi kan ta med oss in i 2017.

Många trodde att Engelholms glansdagar skulle försvinna tillsammans med Isabelle Haak. Isabelle hade varit en så pass överlägsen spelare i Elitserien att det var svårt att se hur Engelholm skulle klara sig utan henne. Men problemet med Empire State Building är att Manhattans andra skyskrapor ser små ut i jämförelse. Ser man tillbaka på de senaste säsongerna så har Engelholm byggt en kultur där spelare verkar frodas. Se bara på Fanny Andersson enorma framsteg. Laget är hittills obesegrat och mycket talar för att dom får behålla mästartiteln.

Det sägs dock att man aldrig ska ta ut segern i förskott. Jag är övertygad om att Engelholmsspelarna känner Hylte/Halmstads andetag i sina nackar och att dom är fullt medvetna om att så fort dom tar ett litet felsteg så kommer Hylte/Halmstad anfalla tabelltoppen med allt dom har. Hylte/Halmstad har hittills endast förlorat mot Engelholm och det var i säsongens öppningsmatch. Hylte/Halmstads anfall var i den matchen inte alls vad den varit under resten av hösten. Man gjorde hela 18 % av alla ens anfallsmissar hittills i den matchen.

Vi ska inte heller räkna bort Örebro från guldstriden, som fullbordar ”The Big Three”. Gemensamt för Hylte/Halmstad och Örebro är att man badar i landslagsspelare. Båda lagen har flera bänkspelare som skulle kunna gå in i startsjuan hos andra elitserielag. Detta skapar bra träningsmöjligheter och minimerar sårbarheten när en startspelare inte levererar.

En liknande situation ser vi även i herrarnas elitserie där Linköping och Hylte/Halmstad näst intill tagit patent på svenska landslagsspelare. Även dessa två klubbar har ett flertal bänkspelare, som Benjamin Engström, Tomaz Mroz, Bartosz Sulinski och Fredrik Holgersson, som skulle gå direkt in som starters i flera andra lag. Hittills har herrarnas serie varit relativt jämn med ett mellanskikt som utmanar toppen. Inget lag går säkert. Habo har slagit Falkenberg, Falkenberg har slagit Linköping två gånger och Hylte/Halmstad har förlorat poäng mot Södertelge.

Elva raka SM-finaler har det blivit för Falkenberg men det finns risk för att det tar stopp för Patrick Aparicios gäng denna gång. I skrivande stund ligger man på en tredje plats i tabellen med tre förluster mer än Linköping. Falkenberg har denna säsong inte samma rutin på sin passarpositionen. Sebastian Angel och Victor Nielsen har visserligen framtiden för sig men det syns att lagets centerspel i år skiljer sig från tidigare. Under hösten gjorde Pedro Mendes endast 75 % av alla poäng han gjorde per set under förra säsongen.

Vi går mot en spännande vår som kommer rivstartas med ett storslaget Grand Prix i Uppsala den 7-8 januari. Sedan blir det slutspurt in mot slutspelet. Ett slutspel som skulle kunna sluta i dubbla SM-guld för Hylte/Halmstad.

Text: Michael Jestin
Foto: Glenn Unger, Falkenbergsbild.se